En diskussion om frihetsbegreppet

juni 13, 2017 Av admin

Almedalsveckan närmar sig. Vi kommer att få höra om framtidsvisioner, hur Sverige ska bli bättre och vad som behöver göras för att nå till olika mål. För i år önskar jag mig en analys av dessa tal, utförd av en treåring. De ställer solklara frågor, som många inte lägger en sekund på att reflektera över, som exempelvis: Vad är det? Vad menar du, egentligen? Varför då? Ju fler av dessa frågor som ställs, desto svårare blir det att förstå ibland. Och ett skäl till detta är att den retoriska situationen påbjuder konceptualiseringar, grupperingar och förenklingar, förstås.

Den riktiga politiken förs bortom den mediala iscensättningen, kan tänkas. Sitter man i Plenisalen tillräckligt länge kanske man börjar föreställa sig att de konkreta debatterna nog förs bakom stängda dörrar istället. Läser man myndighetsbeslut och styrdokument kanske man kan tänka sig att klarheten har varit stundom närvarande men sedermera givit vika för konceptualiseringar igen, vilka nu finns nedpräntade på papper som ska berätta något om vad som bör göras för att förbättra Sverige och hur vi ska nå dit. Prova att granska själva.

Den mest intressanta och problematiska typen av mätning, tänker jag mig, är den som hanterar stora frågor och mångfacetterade begrepp. Myndigheter i Sverige är översvämmade av dessa. Vi har begrepp som likvärdighet, utanförskap, jämlikhet, jämställdhet, frihet och.. ja, vad menar man, egentligen? Hur ser ett utanför ut? Hur kvantifieras likvärdighet? Vid vilken punkt är vi jämlika och hur ska vi veta när vi når dit? Vi kan inte nosa oss fram till ett utanförskap eller utan vidare avgöra när vi ser ett.

Vad som är gemensamt för den här typen av begrepp, som tänks begripliggöra olika fenomen eller tillstånd i samhället, är att operationalisering görs genom en numerisk representation för olika indikatorer som någon/några har ställt som premisser för att ett tillstånd eller fenomen ska kunna antas vara gällande. Det är vår deskriptiva bas för normativa följder, kan man säga,  och de kan vara mer och mindre komplexa, lite beroende på vem som projektleder, vem som mäter och vilka krav som ställs på rapportering.

Eftersom vi trots allt har att göra med en normativitet hos den här typen av begrepp, kan man tänka sig att en tydlig redogörelse för indikationsval osv är ett demokratiskt göromål. I vissa fall kanske allmänheten har litet intresse av att sätta sig in i den här typen av begreppskonstruktioner (eller fenomendefinitioner), men vissa kvalitetsindex och kvalitetsmätningar tycks ligga i allmänhetens stora intresse. Det gäller exempelvis för frågor om skola, vård och internationell ranking på olika områden. Då går det spinn i media och i politiken. Men sällan ställer vi så kloka frågor att de låter dumma. Vi ställer oftare frågor som vilar på antagna premisser, men som kanske inte genererar vidare mycket klarhet, eftersom vi inte nödvändigtvis vet så mycket om dessa premisser.

Som ett problematiserande exempel, tänkte jag ödmjukt djupdyka i ett fantastiskt klurigt begrepp, nämligen frihet, som också kan kvantifieras på olika vis och användas som en inte alltid vidare upplysande egenskap hos länder som rankas utifrån den.

Index of Economic Freedom

Frihetsbegreppet har en historiskt mycket varierande innebörd. Det används relativt och omfattar många aspekter. Den ekonomiska friheten kan förstås som individens rättigheter och möjligheter att maximera sitt eget förvärvade kapital. Vi får ta del av det i Index of Economic Freedom som definierar det utifrån en komplex diskurs som omfattas av nordamerikanska värden, sin samtid, sin historia och en strävan att operationalisera begreppet. Heritages Index of Economic Freedom, är ett av flera index som poängsätter länder utifrån variabler om till exempel korruption, skattesystem, individers möjligheter att bedriva vinstdrivande verksamheter och att investera, och vi tar det som ett exempel för diskussion. Kika gärna själva!

Frihetsbegreppet handlar i mer praktiskt avseende om saker som transparens i myndighetsprocesser och administrativ enkelhet, men eftersom valet av dessa indikatorer är normativt och kanske vilar på särskilda föreställningar eller antaganden,  krävs en mer omfattande och djupgående begreppsanalys för att förstå vad det är som rankas, egentligen. Alltså vilka premisser som är aktuella. Låt oss därför titta på frihetsbegreppet i sin ideologiska kontext, utifrån det omkringliggande materialet som The Heritage Foundation presenterar på sin hemsida och utifrån resonemang om filosofiska eller ideologiska antaganden.

Vad är det som mäts och är den ekonomiska friheten, enligt The Heritages Foundations definition, meningsfull och klargörande att mäta? 

Frihetsbegreppets egenskaper

Heritage ser ekonomisk frihet som ett kulminerande fenomen och som ett instrument för välfärd. ”Poverty, sicknesses, and ignorance are receding throughout the world, due in large part to the advance of economic freedom.”.[1]  Heritage beskriver både indexet och den ekonomiska friheten som influerande och verkande för (promoting) möjligheter och blomstring (prosperity). Samtidigt beskrivs den ekonomiska friheten som ett mål i sig självt ”economic freedom is valuable as an end itself. ”.[2] Den ekonomiska friheten kan alltså tänkas vara ett medel dels för att uppnå olika mål och dels för att möta upp hot mot de målen. Sjukdom, fattigdom och ignorans minskar på grund av att den ekonomiska friheten ökar, menar Heritage. Indexet för den ekonomiska friheten kan på så vis ses som en indikator på ett lands strävan att uppnå andra värden, och att de faktorer som mäts kan användas för att operationalisera den här strävan.

Det går också att tänka sig att den ekonomiska friheten är ett mål och att de tio faktorer som The Heritage formulerar, utgör grunden för frihetsbegreppet. The Heritages frihetsbegrepp tycks i vissa uttalanden präglas av en stark framstegstanke, en progressivistisk idé om att världens länder mer eller mindre systematiskt uppgraderas. Här finns kanske en anledning att fundera över om frihetsbegreppets kan tolkas som ett idealistiskt begrepp. Är det så att utvecklingen automatiskt går mot ekonomisk frihet och att den här friheten är den naturligt rätta?

Det liberala perspektivet bakom definitionen

Hayek, klassiskt liberal och individualist, är en frontfigur för Heritage-diskursen. Diskurs för att begrepp och idéer måste förstås utifrån det sammanhanget vi undersöker här. Frihet enligt den klassiska liberalismen handlar ytterst om individen. Det beror till viss del på att samhällskontraktet inte anses vara tvingande. Det här tycks vara en mycket viktig aspekt i Heritagediskursen och vi bör därför kanske fundera över vad det perspektivet innebär för frihetsbegreppet. Säkerligen kan vi gräva vidare i synen på kollektivet: Innebär inte den individuella friheten ett övertramp på kollektivets frihet? Hur ser man på utsatta i samhället och vad kan frihet handla om för dem? Vi får inte glömma att den klassiskt liberala idén om relationen stat-samhälle skiljer från t.ex. socialistiska idéer på ett oerhört fundamentalt plan. Det handlar inte bara om statens roll och sociala skyddsnät, utan det handlar om vad som händer med en människa när hon föds. Hon kan inte anses tillhöra kollektivet per automatik. Och därom har hon heller inte naturliga skyldigheter gentemot kollektivet.

När vi talar om frihet utifrån det här perspektivet, borde vi alltså försöka avgränsa den till att omfatta endast individen och hennes möjligheter att verka utifrån sina önskemål och behov. Det innebär också att frihet omfattar möjligheter att investera och göra transaktioner utomlands eftersom alla kollektiv väl rimligen bör anses vara likvärdiga när samhällsbegreppet minimeras (eller reduceras om man vill) till skydd av individens friheter och vissa tvingande samhällsåtgärder?Protektionism kan av den här anledningen anses vara ett brott mot frihet och detsamma gäller alla typer av hinder för individens rätt att tjäna sitt uppehälle genom att starta företag och ta vara på sina egna investeringar och inkomster.

Egenskaper med utgångspunkt i perspektivet

Enligt det ovan belysta perspektivet kan nog inte skattepolitik som är gynnsam för kollektivet anses vara frihetsgynnande, ens om utdelningen i slutändan skulle vara till fördel för individen. Återigen beror det på synen på samhällskontraktet. Det är endast genom en överenskommelse som en individs frihet får minskas till förmån för kollektivet och den har alltså inte träffats. Pacta sunt servanda.

De möjligheter som omtalas är istället människans inneboende möjligheter verkande i samhället, snarare än möjligheter sedda utifrån en kollektivistisk hållning. Det förra innebär att människan kan dra fördel av samhälleliga system som exempelvis möjliggör transaktioner och administrativa upplägg medan det senare också kan handla om att dra fördel av kollektivet genom exempelvis Robin Hoodskatt och sociala skyddsnät som gemensam sjukvård.

Mellanbegrepp (se Theory of Joining systems) som utanförskap blir omdefinierade här eftersom de vanligtvis tolkas som uttryck för en kollektivistisk idé. När vi talar om frihet utifrån en kollektivistisk idé, såsom vi gör när vi påstår att ekonomisk frihet också handlar om att slippa social utsatthet, har vi kanske inte tillräckligt väl satt oss in i den diskursiva betydelsen.

Sverige sjönk tre poäng i indexet för 2015 och 0,7 för 2016. Den då nytillträdde regeringens skattepolitik kan väl tänkas vara en plausibel anledning till varför. Hur ska vi resonera då om majoriteten av Sveriges befolkning ville ha en skattepolitik som gav mindre ekonomisk direkt frihet? Kan man tänka sig att det också är ekonomisk frihet att välja att ge till kollektivet i ett indirekt system som statsapparaten?  Den här frågan kanske kan anses vara ett mätningsteoretiskt problem?

Normativa ideal och filosofiska utgångspunkter för alternering

Den libertarianska rättighetsläran som vi möter i diskursen är svår att enhetligt definiera. Å ena sidan hittar vi stöd för en mer deontologisk hållning; att den ekonomiska friheten är en grundläggande rättighet, och å andra sidan beskrivs den ekonomiska friheten konsekventialistiskt och pragmatiskt.

”[…] the moral truth that each person is, as a matter of natural right, a free and responsible being with inalienable dignity and fundamental liberties that righteous and effective political systems should regard as unassailable. Governments that are just, according to the U.S. Declaration of Independence, are instituted precisely to secure these rights.”[3]

Uttalanden som dessa är svåra att göra något med. Utifrån vad ska vi undersöka dem? Hur kan vi verifiera dem, går de att testa på något vis, går de att mäta? Den konsekventialistiska apekten i Heritages ekonomiska index är lättare att gripa tag i eftersom vi möter också deskriptiva satser och försök att operationalisera frihetsbegreppet. Ett problem som uppstår om man vill formulera något slags moralisk logisk uppställning enligt vilken en agent bör handla, är att indexet rankar stater, och att The Heritage Foundation manar till statliga åtgärder som i sin tur underlättar för individer att handla mer fritt gällande kapital och tjänster. Det finns också ett problem med att vi dels får givna mål som blomstring och möjligheter, och att vi dels får vi veta vilken väg som leder dit. Det skulle alltså inte kunna användas som en konsekvensetisk modell eftersom målet aldrig kan helga medlet.

The Heritage beskriver hur vi bör kunna handla fritt om vi vill uppnå den här blomstringen, samtidigt som de inte har operationaliserat blomstringen när de rankar friheten. Det är problematiskt och gör att vi inte får veta om det nu är så att den ekonomiska friheten leder dit The Heritage menar att det gör.

 

Mätningsteoretiska perspektiv

Det är nog omöjligt att avgöra vilka delar av samhällets statsfunktioner som enskilda medborgare godkänner och finner legitima, och vilka som godkänns för att det inte finns ett bättre alternativ. Det första skulle kunna anses vara en implicit överenskommelse medan det andra skulle kunna associeras till ofrihet, eftersom man som medborgare ju aldrig fick en fråga om huruvida man godkände statsapparatens existens och syfte till att börja med. De kollektiva systemen och funktionerna är, som vi tidigare konstaterade, inte något frihetsbringande för The Heritage som ju inte utgår från kollektivet. Men om vi tänker oss en funktion i samhället som ger oss en möjlighet att frivilligt distribuera ut vårt kapital till funktioner och andra individer som vi tycker ska ha pengar. Är inte den möjligheten en fri form att förvalta eller investera sina pengar genom?

 Den nuvarande regeringen i Sverige står för några av dessa former av investeringar och blev samtidigt vald av individer. Den här problematiken är en av flera som gör att frihetsbegreppet, trots att det avser just ekonomi, är mycket svårt att mäta. Vi har alltså dels en blandning av mål och medel när vi talar om frihet och dels problem med att operationalisera målet med frihetsbegrepp som medel och tvärtom operationalisera frihetsbegreppet när det är uppställt som mål i sig självt. Här kan man ställa frågan om det verkligen är meningsfullt att göra en frihetsrankning för vad är det egentligen vi talar om?

Om opportunity och prosperity är något vi tänker oss att länder högt på listan också har mest av, varför väljer vi inte ett annat mått som är mer valitt avseende just de begreppen? Om vi inte är intresserade av att mäta den eftersträvansvärda effekten utan enbart den ekonomiska friheten, hur vet vi om det är den som ger en effekt som prosperity och slutligen, varför är det meningsfullt att mäta ett medel överhuvudtaget? Ställer vi istället friheten som mål så måste vi fråga oss varför ekonomisk frihet är bra och återkommer till resonemanget ovan.

Till en början bör vi kanske ställa frågan om vi vill godkänna The Heritage Foundations definition av ekonomisk frihet? De krav vi kan ställa på en definition är väl rimligen att så många som möjligt kan acceptera den? Här krävs nog också ett ställningstagande kring frihetens omfattning och vilka skyldigheter vi har gentemot varandra. Godkänner vi lassaiz-fairekonomin som ligger till grund för den här definitionen av frihet?

Så, när vi ställer oss frågan om vi kan vi mäta ekonomisk frihet, bör vi ta hänsyn till vilka indikatorer, filosofiska utgångspunkter och perspektiv det är vi har att göra med till att börja med. Frågan blir knepig i det här fallet för att Heritiges definition av ekonomisk frihet utgörs av själva mätningen å ena sidan medan den beskrivs i normativa termer och olika axiom å andra sidan. Vad allt detta i slutändan innebär för mätbarheten egentligen är svårt att veta.

Alla försök att definiera ekonomisk frihet utifrån mätbara variabler ger förstås begreppet frihet en större mätbarhet men frågan är om det är mätbarheten som är värdefull eller om värdet ligger i att fånga upp begreppet och presentera det med en innebörd som vi kan enas om. The Heritages försök att operationalisera begreppet samtidigt som de klänger fast vid sina normativa begrepp, gör att vi inte kan enas om definitionen. Det blir en fråga om tycke och smak, kanske ideologiska resonemang, och vi utesluter dessutom värdefulla aspekter av begreppet på grund av de inte kan operationaliseras. Ett exempel på den här problematiken kan vara känslor av frihet för enskilda individer.

Att veta vad vi talar om

Samtidigt som vi talar om individer kontra kollektivism, ligger mätbarheten på en övergripande nivå och berör inte individernas upplevelse av ekonomisk frihet. När vi talar om subjektivitet kontra objektivitet så blir detta i vart fall en fråga för själva definitionen av begreppet eftersom det är så mångfacetterat och komplext. Den varierande innebörden som nämndes initialt, beror kanske på att frihet kan tänkas vara både normativt och deskriptivt. Det har ingen empirisk motsvarighet, utan är en konceptualisering. Trots det, tänks ofta frihet utgöra en okränkbar rättighet som politiker, journalister och mediakonsumenter gärna ser Sverige rankas högt för. Och trots att ett koncept kan ges många olika innebörder beroende på vilka perspektiv vi antar, vad som läggs in i definitionen och på vilka premisser begreppet vilar, används det för att förmedla politiska agendor och målsättningar. Men vad menar man, egentligen?

 

[1]    http://www.heritage.org/index/about

[2]    http://www.heritage.org/index/book/chapter-1

[3]    http://www.heritage.org/index/book/chapter-1 Hämtad 2015-01-29

Read more about Sweden Economy.
See more from the 2016 Index.